Krönika: Barn som knarkar iPad

”Titta vad duktig han är, han vet redan hur man använder en iPad. Åhhhh vad gulligt”. Att han inte kan gå ännu men inte har några problem med att navigera runt i en iPad säger att vi onekligen lever i en väldigt spännande tid. Johan har i sin krönika tittat närmare på hur Apples surfplatta påverkat våra familjeliv och det har väl bara blivit till det bättre? Eller?

Det är ganska så bekvämt att med två barn och ett teknikintresse låta mina gamla iPads gå i arv. Speciellt på helgen, för då har de ju något att göra en stund på morgonen när deras hjärnor vaknar okristligt tidigt medan vi kan ligga och dra oss en stund till. Sen går det heller inte att förneka att det är ganska så bekvämt att låta paddan underhålla dem när det är dags att helgstäda huset, ingen som liksom drar runt skiten. Ännu bättre är den som sällskap när vi vuxna är och hälsar på andra vuxna som inte har barn. För då kan vi vuxna ha vuxna samtal, utan att barnen vill något. Ritblocken följde visserligen också med i början men ni kan nog gissa vad som var populärast. Eller som min 3-åring påpekade, ”Det finns faktiskt mycket roligare ritblock i paddan”.

Men där en iPad verkligen kommer till sin rätt är på vardagarna. För efter en lång dag på förskolan och skolan så är det klart barnen ska få varva ner lite i lugn och ro med varsin padda. Ja och ytterligare en stund medan middagen ska tillredas också, den maskerar ju faktiskt deras hunger och ilska så bra innan maten är serverad.

Följer en kompis med hem efter skolan är det klart att den stora grabben stolt ska få visa upp sin värld han byggt upp i Minecraft. Jag menar, vi snackar ändå här om skapande i en 3D-värld, man måste vara kreativ och låta fantasin flöda. En bra förberedelse om han skulle vilja bli arkitekt någon gång i framtiden. Lite coola klipp från Ronaldos senaste finter på YouTube brukar också vara populärt och har jag tur kanske grabbarna själva snappar upp ett och annat innan kvällens fotbollsträning.

Det finns många fler tillfällen då våra paddor verkligen är en skänk från ovan. Som vid långa bilresor. Hur gjorde man innan iPad-eran? 3h i en bil är numera inga problem. Eller som för att få igång aptiten igen efter en kraftig magsjuka. Ställ tallriken på bordet och sätt igång favoritprogrammet i paddan framför och maten kommer snart fylla magsäcken. Oh, eller som vid potträningen, snacka om en lugnande kompanjon inför både nr. 1 och stora nr.2. Det finns en iPad för alla tillfällen.

Det går inte att förneka. iPad är Steve Jobs och Apples gåva till alla oss småbarnsföräldrar.

Sen finns det den där andra sidan av myntet också. Beroendet. En dag utan minst en eller helst två iPad-fixar är en dag från helvetet. Skakningar, svettningar och ilska är vanliga symptom. Ja, hos ungarna alltså.

Det är tacksamt att veta hur mycket 8-åringens iPad betyder för honom, vilket jag naturligtvis använder i förhandlingssyfte. ”Gör du inte det nu kommer du inte få ha din iPad sen” eller ”Säger du så igen blir det ingen iPad på hela veckan”. Jo hej du, det fungerade kanske när han var 5 år gammal. Försök hota med ”En gång till så blir det ingen…” nu, då är det som om alla hormoner i hela kroppen får kortslutning och han måste självfallet testa om jag bluffar eller inte. Varje gång. Jämnt. Helst tredubblat. Vart är hans slutledningsförmåga? Så nu har han haft ”Padd-Förbud” en ganska så lång tid.

Och det är ju inte så bra. För mig alltså. Hur ska jag nu hinna med att tvätta, diska och laga mat? För han kan väl inte göra något annat än att leka med sin iPad? Måste jag delta i leken?

3-åringen är inte bättre hon. Hon kan inte förstå varför hon nu inte får titta på sin padda varje kväll när vi äter middag. Hon fick ju det när hon hade vinterkräksjukan innan jul. Om hon inte får se på sin kan hon väl i alla fall få titta på mammas? Inte? Dumma pappa. Dumma mamma.

Eller varför får man inte ha paddan med sig i bilen när vi ska åka in till stan? Det tar ju ändå 10 olidligt långa minuter dit. Vad ska man göra då, måste man ha tråkigt i bilen? Kanske kan man få lånas mammas eller pappas iPhone?

Batteriet är slut. Oj oj oj, då är det nästan att tredje världskriget står och knackar på dörren. En iPad utan ström är ungefär för mina ungar som brist på vatten i Kongo Kinshasa. En liknelse jag för övrigt försökt förklara lite pedagogiskt, för att sätta lite perspektiv på saker och ting. Mina barn fattade ingenting.

Varje dag denna kamp. Varje dag en diskussion om iPadens vara eller inte vara runt matbordet, i bilen, på toaletten eller i sängen. Regelverk sätts upp, den används för belöningar och bestraffningar. Ja, våra iPads innehar onekligen huvudrollen hos oss.

Det går inte att förneka. iPad är Steve Jobs och Apples absolut värsta påhitt för alla oss småbarnsföräldrar.

Som tur är har de upptäckt charmen med att spela på nya Apple TV och som extra tröst är det inte många år kvar innan mina barn har varsin iPhone. Puh.