Vision Pro kommer att floppa som regalskeppet Vasa

Till att börja med vill jag säga att Vision Pro är bland de häftigaste produkterna jag någonsin testat. Apples mixed reality headset är onekligen det mest högkvalitativa dito som kommer att släppas i år. Högupplösta linser som sammanlagt har 23 miljoner pixlar, ett M2-chip som styr allting och 256 gigabyte lagring – det är till skillnad från de flesta andra headsets en komplett dator (nåja, tangentbord och mus ingår inte) som du fäster på din skalle. 

Kvalitetsmässigt är den med all säkerhet överlägsen allt annat som kommer att släppas det närmsta året. 

Men vad den har gemensamt med alla andra headsets är att ingen kommer att vilja använda det efter någon vecka eller månad. Varför då? Jo, för att det inte är praktiskt. Eller särskilt roligt när den första uppståndelsen har lagt sig. 

Jag vet inte hur många jag känner som skaffat headsets för att spela spel. Det är ett himla “oh harrejävlar vad häftigt” i ett par dagar, sedan förvandlas de till en dyrare version av dammvippan Swiff eller vad den nu heter – fast mer sällan använd.  

Vision Pro kanske skulle kunna vara ett bra alternativ för att se på film eller tv-serier på långflygningar, men en batteritid på 2,5 timme gör ju ingen glad. 

Och hur fungerar egentligen “spatial computing” i realiteten? Vision Pro har ingen annan input förutom dina ögon, Siri (gud hjälpe oss!) och knäpp med fingrarna. Ska du göra något vettigt behöver du ett tangentbord. Och då är vi tillbaka på ruta ett: datorn. 

Apple försökte i evigheter övertyga oss om att Ipad var 2.0-versionen av datorn. Något den inte är. Den fungerar utmärkt att ha bredvid tv-soffan för förstrött surfande eller för att kolla mailen. Ska du skriva något är till och med Iphone bättre då dess virtuella tangentbord är mer lämpligt (läs mindre) att skriva på. Skriv något på en Ipad och dina fingrar spretar mer än lemurarmar som sträcker sig efter nästa lian att svinga vidare på. 

Efter den initiala succén har Ipad-försäljningen visserligen genererat miljarder, men långt från fornstora dagar. Och då pratar vi ändå om en produkt som visserligen kostar en slant, men inte i närheten av de pengarna Vision Pro betingar. 

Vision Pro är inte heller något för slentriananvändande. Något som vi ofta gör. Ni vet, du kommer på något du ville kolla upp eller se vad som går på tv. Fäll upp locket på din dator, öppna browsern och knappa in din sökterm och du är klar. För att inte tala om hur enkelt det är med din Iphone!

Vision Pro ska spännas fast på huvudet, sedan ska den kalibrera sig efter dina ögon innan du kan öppna Safari. Åh, fan, tangentbordet ligger i köket. Efter några minuter har du fått ditt resultat. 

Problemet är inte att produkten i sig är dålig. Problemet är att det är en produkt som löser få, om ens några problem. 

Ni kanske tycker att jämförelsen med Vasa haltar eller till och med är orättvis, skeppet var trots allt felbyggt. Men Vision Pro och alla andra headsets är även de felbyggda; de erbjuder ett begränsat gränssnitt, de har endast rudimentära sätt för att mata in data och de är dessutom ruskigt obekväma att bära under en längre tid. 

Och efter en tids användande kommer de att hamna i malpåse. Precis som regalskeppet Vasa.